Det är två veckor sedan nu , jag kan inte förstå hur tiden bara kan fortsätta gå när inte du är här . Jag måste fortsätta leva men en del av mig vill bara dö , jag vill gå över den där regnbågsbron som det pratas om och möta dig, jag vill se dig komma springande där, frisk och glad.
Gråta för att det gör ont i själen har jag gjort förut ,men denna gråten ,för att det gör så himla ont i hjärtat ,den är hemsk ,hemskare än någon kan förstå .
Nu väntar den där jävla påsk veckan, jag vet inte hur jag ska orka ,men på något sätt går det väl.
Älskade fina tjejen, fan vad jag saknar dig, vad skulle jag inte göra för att få dig tillbaka
Kommentera